Språket, din identitet.

Ibland säger man att man med hjälp av språket kan visa sin identitet, men kan man med sitt vardagliga sätt att prata tyda sin identitet, är det verkligen så?

Dialekter som vi har här i Sverige kännetecknas av särskilt uttal och meningsuppbyggnad, dialekter är olika beroende på vilket geografiskt område den håller sig i dvs en plats där den kommer ifrån. I mitt fall märker man att jag kommer från Stockholm och pratar ’’stockholmska’’ eller rikssvenska som det också kallas eftersom det är standardspråk som uppstått främst ur de dialekter som talas kring Stockholmsregionen och som  inte har några konstiga uttal. Inte direkt konstiga så, men till skillnad från skånska tillexempel så låter ’r:et’ längre fram på tungan medans på skånska så uttalar man ’r’ med tungroten och det blir ett skorrande ljud. Som jag iakttagit så uttalas bokstäverna olika vilket gör att det påverkar hela menings uttalet t.ex. så uttalas "ä" som "e", på stockholmska vilket gör att vissa ord låter annorlunda "det är" blir då "de e" som är vanligt hos mig när jag bland annat umgås med mina kompisar och inte tänker så mycket på språket och uttalet. Det tycker jag är bra för eftersom när jag hör någon prata skånska kan man redan få del av en persons identitet och veta vart hen kommer ifrån. Det är vanligt hos oss stockholmare att vissa ord får andra meningar som till exempel ordet tagga, för oss betyder tagga att dra iväg fast med lite aggression, medan i vissa andra dialekter som skånska betyder det att man ska bli på hugget eller att man är taggat inför något. Det kan ju betyda det samma här i Stockholm med då beror det på ditt sociala umgänge och vilket betydelse ordet har där. Dialekter som vi hör vardagligen kommer då från en person som varit isolerad i ett visst område i sverige och använts sig av ett visst språk, det språket har den senare fört med sig och det är det vi tyder som dialekt. Man kan alltså säga att en dialekt hör till ens ursprung och jag tycker att det är bra med dialekter med det finns dock dåliga sidor med det också enligt mig. Det är bra för man kan med hjälp av deras uttal få del av deras identitet och det kan låta roligt men olika dialekter. Med roligt menar jag t.ex norrländska eftersom dess uttal låter roligt. Det som är dåligt dock är att En autentisk dialekt avviker ganska rejält från standardspråket och kan vara svår att förstå. De är ofta ålderdomliga varianter som levt kvar i isolerade trakter som sagt. Men det är nog bra för allesammans att alla inte pratar likadant för vad skulle hända om alla pratade likadant? Jo vi skulle inte kunna ta del av ens identitet.

En annan viktig grej enligt mig som kan hjälpa dig att identifiera en människa är sociolekter. Med sociolekter menar jag att man använder olika språk beroende på vem man är med och var. Det är de språkliga variablerna som skiljer sig åt i olika sociolekter och där tycker jag också att slangord, uttryck och dialekter kommer in och hänger lite ihop. Sociolekter skiljer sig därmed från dialekter, vilka syftar på en regionalt avgränsad variation. Även sociolekter kan vara regionalt begränsade då en social grupps språk kan skilja sig från plats till plats. Alltså dialekter och den sociala språkliga variationen samverkar på så sätt med varandra och har vissa saker gemensamt. Jag själv tycker att sociolekter är till stor hjälp på det sättet att andra personer kan uppfatta dig som person på olika sätt beroende på ditt talesätt. Jag till exempel har flera sociala grupper, alltså dem jag umgås med, mina umgängen. De personer jag umgås med på fritiden alltså mina nära pratar jag inte alls likadant med som när jag är i skolan eller pratar med läraren. Därför uppfattar mina lärare inte mig på det sättet som mina kompisar gör p.g.a. språket jag använder. Men en sak jag tycker är viktigt är att vissa sociolekter kan påverka dig mer, dvs att vissa sociolekter kan stanna hos dig längre än andra och det kan påverka en människa. Ett exempel på det är jag, jag har alltid umgåtts med personer som kommer från vissa förorter där man pratar ''Rinkebysvenska''. Det har påverkat mig som person helt ärligt, för även i vissa situationer som jag inte borde prata på det sättet gör jag det oavsett och där kan personer uppfatta mig på ett annorlunda sätt och direkt veta vem jag umgås med till vardags och det kan i sin tur tyda på vad jag gör vardagligen. Som jag har lagt märke till så anser större delen av folket att de som just kommer från ’Rinkeby’ håller på med dåliga grejer, kanske tar droger, inte bryr sig om skolan osv och därför så kan folk uppfatta mig som dem när jag använder det språket. Men hur kommer det sig att språk variationen varierar beroende på din sociala grupper och varför skiljer sig åt på det sättet egentligen? När man är med sina kompisar behöver man inte bevisa eller uppnå något och darför inte heller tänka på språket i det sammanhanget men när man är i skolan däremot måste man tänka på språket och prata välutvecklat för att bevisa att man har god och välutvecklat språk och därmed uppnå något, som i det fallet är högre betyg. Sådan variation är ett exempel på en sociolekt. Det som skiljer dom olika sociala grupperna man umgås i är själva språket, att en utläning och en svensk uppfostrad person inte använder samma variation av språket håller de flesta med om, hur kommer det sig egentligen? Jag tror att det beror främst på att utlänningen har en annan uppväxt, utan kontakt med någon svensk så och i ett helt annorlunda omgivning. Ett exempel på ett sådant område är just Rinkeby med få svenskar. Men i själva verket så känner vissa personer sig bekväma med det och därför är det okej enligt mig. Men oavsett det så tycker jag att sociolekter är bra för att man inte alltid behöver prata likadant och i vissa situationer så behöver du inte vara så fördjupat i språket och kan då använda slang ord eller olika uttryck som just hör till den sociala gruppen och som kanske också kan visa din identitet.

Om en person har fult språk alltså svär mycket så kan det tyda på att den kanske har haft dålig uppfostran eller också på att den blivit arg av något. Man kan använda ett fult ord av ilska eller något annat man blivit berörd av men så fort ordet är riktat mot en person ändras dess betydelse och folk kan darför uppfatta dig olika. Men beroende på det kan man tyda personens identitet genom att lyssna på hur den talar? I mitt fall så använder jag svordomar för att jag blivit arg men jag tycker det är helt okej bara det inte riktar sig mot någon. Använder man däremot svordomen mot någon annan så kan personer som hör dig tolka dig som en dålig person. Inte bara på det sättet att du använder fult språk men också din personlighet. Exempel på det kan vara en person med bra personlighet men med fult språk. Om den personen svär mycket och använder mycket slang så kan andra personer som inte umgås med den och inte känner honom uppfatta personen på ett dåligt sätt och även dens personlighet. Så därför tycker jag också att svordomar och slang är en ganska så stor utav din identitet. De kanske uppfattar dig som slö, dålig eller något annat, men vad dem än uppfattar dig som så kan det vara eller till och med är en del utav din identitet.

Sammanfattningsvis så tyder alla de sakerna som jag tagit upp på din ursprung, dina sociolekter och din personlighet och språk. Och visst så är de alla en del av din identitet, Så man kan faktiskt urskilja en persons identitet genom dens språk och man kan säkert förbättra språket genom att tänka mer på det.